Den internationella hjärtdagen, även känd som World Heart Day, syftar till att öka medvetenheten om hjärt- och kärlsjukdomar och att främja hjärthälsan över hela världen. Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta globala dödsorsaken och tar årligen miljontals liv. Därför är denna dag viktig att uppmärksamma.
Hjärt-kärlsjukdomar inkluderar bland annat kranskärlssjukdom, cerebrovaskulär sjukdom och reumatisk hjärtsjukdom. Mer än fyra av fem dödsfall i dessa sjukdomar sker dock till följd av hjärtinfarkter och stroke, varav en tredjedel inträffar i förtid hos personer under 70 år.
På Internationella hjärtdagen, varje år den 29 september, genomförs därför olika aktiviteter och kampanjer runt om i världen för att uppmuntra människor att ta hand om sina hjärtan. Syftet med Internationella hjärtdagen är att sprida kunskap om hjärthälsa och att uppmana människor att göra livsstilsval som kan minska risk för hjärt- och kärlsjukdomar iframtiden.
Läs mer om World Heart Day hos World Heart Federation här (Länk)
Men vilka är riskfaktorerna för ditt hjärta?
De största riskfaktorerna för ditt hjärta är ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, bruk av tobak och för mycket alkohol. Effekter av dessa riskfaktorer som sedan kan ge symtom för ditt hjärta kan i sin tur visa sig som förhöjt blodtryck, förhöjt blodsocker, förhöjda blodlipider och övervikt och fetma.
I en tidigare intervju frågade vi överläkare och professor John Pernow, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd, om den allmänna utvecklingen inom området hjärta gällande forskning, mediciner och behandlingsmetoder.
Risken för att få en ny hjärtinfarkt har minskat
– Det är en stor fråga. Ser man på hjärtsjukdomar så sker en väldigt stark utveckling inom flera områden både när det gäller diagnostik och behandling. Vi ser till exempel att dödligheten i hjärtinfarkt närmast har halverats under de senaste 15-20 åren, dvs. från cirka 20 procents dödlighet till 10 procent. Det är tack vare bättre behandlingar, både i akutskedet och i det man kallar den sekundärpreventiva behandlingen. Alltså den som innebär att minska antalet återfall i hjärtinfarkt.
– S.k. ballongvidgning på patienter med hjärtinfarkt har hjälpt till när det gäller akutfasen och rehabiliteringsfasen har blivit bättre i största allmänhet. Omhändertagandet är bättre och risken för att få en ny infarkt har minskat.
– Det handlar om allt ifrån förändring av livsstil till bättre medicinering. Det finns också en ökad kunskap om vilka faktorer man själv kan påverka, förklarar John.