Longevity: De Blå zonerna – platserna där människor lever längst och friskast

På olika platser i världen finns små fickor av samhällen där människor inte bara lever längre än genomsnittet – de håller sig också friskare och mer aktiva långt upp i åren.

Dessa områden kallas Blå zoner och forskare har i decennier studerat vad som gör deras invånare exceptionellt långlivade. Häng med när vi berättar mer om de Blå zonerna!

Benämningen Blå zoner (Blue Zones) myntades i början av 2000-talet av den belgiske demografen Michel Poulain och den italienske läkaren Gianni Pes. De använde termen för att markera områden på en karta där människor levde ovanligt länge, i synnerhet på Sardinien, Italien.

Senare populariserades konceptet av den amerikanske journalisten och författaren Dan Buettner, som utvidgade forskningen och identifierade fler blå zoner världen över. Han skrev om dem i sin bok The Blue Zones: Lessons for Living Longer From the People Who’ve Lived the Longest (2008), vilket gjorde termen mer allmänt känd.

De fem ursprungliga Blå zonerna, där människor lever längre och friskare än genomsnittet, är:

• Okinawa, Japan – där kvinnorna har en av världens längsta förväntade livslängder.
• Sardinien, Italien – med en av de högsta koncentrationerna av hundraåriga män.
• Ikaria, Grekland – ön där demens och andra kroniska sjukdomar är ovanligt sällsynta.
• Nicoya-halvön, Costa Rica – där invånarna har en stark känsla av livssyfte, vilket tros bidra till deras långa liv.
• Loma Linda, Kalifornien, USA – en adventistgemenskap där livsstilsval och social sammanhållning verkar spela stor roll.

Gemensamma faktorer

Vad har då de här omtalade områdena gemensamt? Trots att de geografiska, kulturella och sociala förutsättningarna varierar mellan de Blå zonerna har forskarna identifierat ett antal gemensamma faktorer som kan bidra till invånarnas långa och friska liv:

En kost tillagad från grunden. Kosten i de Blå zonerna består till stor del av mat lagad av råvaror, med mycket begränsad konsumtion av processad mat. 

Ett måttligt energiintag. I Okinawa praktiserar man “hara hachi bu”, vilket innebär att man slutar äta när man är 80 procent mätt.

En rörlig livsstil. Istället för intensiv träning är fysisk aktivitet en naturlig del av dagen, som att gå i naturen eller arbeta i trädgården.

Starkt socialt nätverk. Familjeband och vänskapsrelationer är centrala och social gemenskap bidrar till både psykiskt och fysiskt välmående.

Livssyfte. Att ha en stark känsla av mening i livet, som i Japan kallas “ikigai” och i Costa Rica “plan de vida”, verkar vara en viktig faktor för lång livslängd.

Stresshantering. Invånarna i Blå zonerna har olika sätt att hantera stress, såsom meditation, bön eller enkla vilostunder. De har också betydligt mindre av den typ av stress vi upplever i västvärlden.

Finns det fler Blå zoner?

De ursprungliga fem Blå zonerna (Ikaria, Okinawa, Sardinien, Nicoya och Loma Linda) är vetenskapligt identifierade baserat på demografiska och epidemiologiska data, men Dan Buettner och hans företag Blue Zones LLC har skapat ett kommersiellt program där städer och samhällen kan “bli en Blå zon” genom att implementera vissa hälsofrämjande åtgärder.

Programmet, Blue Zones Project, erbjuder konsulttjänster där städer och organisationer kan betala för att få stöd i att förbättra folkhälsan genom kost, motion och sociala strukturer.

De områden som deltar får ibland använda “Blue Zones” som en marknadsföringsterm, men de är inte vetenskapligt identifierade som en naturlig Blå zon. Det här kommersiella begreppet kan ibland skapa viss förvirring.

Kritik mot forskningen om de Blå zonerna

Trots den positiva bilden av Blå zonerna har forskningen ifrågasatts av vissa experter. En av de mest framträdande kritikerna är statistikern och forskaren Saul Justin Newman, verksam i Oxford. Han menar att mycket av den data som ligger till grund för Blå zon-teorin kan vara överdriven eller till och med felaktig.

Newman pekar på att vissa av dessa, ofta fattiga, områden har bristfällig folkbokföring och att åldersuppgifter ofta är osäkra eller överdrivna. I vissa fall kan lokal kultur och administrativa faktorer ha lett till överrapportering av ålder, vilket skapar en illusion av en exceptionell livslängd.

Newman argumenterar också för att de genetiska och demografiska faktorerna inte har beaktats tillräckligt. Han menar att det är svårt att avgöra hur stor inverkan livsstil har, jämfört med ärftliga faktorer. Det innebär att de livsstilsråd som ofta kopplas till Blå zonerna kanske inte är universella lösningar för lång livslängd. 

Även om kritiken är värd att beakta finns idag en bred enighet om att livsstilsfaktorerna har en positiv inverkan. Mycket forskning pekar på att de livsstilsfaktorer som identifierats i de Blå zonerna – kostval, rörelse och social sammanhållning – generellt bidrar till bättre hälsa och längre liv.

Vad kan just du ta med dig?

Trots kritiken ger forskningen kring de Blå zonerna alltså värdefulla insikter i hur vi kan förbättra vår egen hälsa och livslängd. Genom att anamma en mer naturlig kost, skapa en vardag med mer rörelse, odla starka sociala relationer och hitta en känsla av mening i livet kan vi ta små steg mot en mer hälsosam tillvaro och ett längre, friskare liv.

Vilka av vanorna från Blå zonerna skulle du vilja testa i din vardag? Ett tips är att börja med en liten förändring – kanske dagliga promenader, fler måltider lagade från grunden eller medvetna pauser från stress. Små steg som på sikt kan leda till stora hälsovinster för dig som individ.