Bakterier av godo - kroppens och vaginans mikrobiom. 

Det vaginala mikrobiomet är ett eget “rum” av det mänskliga mikrobiomet. Det unika med det vaginala mikrobiomet är att där härskar relativt få sorters “goda bakterier” som tillsammans bibehåller balansen och ger förutsättningar för det vi kallar vaginans naturliga försvar.

Microscopic diagnosis of bacterial vaginosis. Vaginal secretions contain epithelial cells, so-called clue cells covered with bacteria Gardnerella vaginalis, 3D illustration
Microscopic diagnosis of bacterial vaginosis. Vaginal secretions contain epithelial cells, so-called clue cells covered with bacteria Gardnerella vaginalis, 3D illustration.

Vad är ett mikrobiom?

Mängder av bakterier lever i vår kropp. Viktiga bakterier, mikrober, som är en förutsättning för vår hälsa. 100 triljoner mikrober, så många finns det. Mikrober finns framför allt i tarm men även i vaginan, och lever i en balans med kroppens organ – en balans som är viktig att bibehålla med rätt kost och behandlingar.

En rubbad balans kan leda till att vi blir sjuka. Bakteriebalansen kan även rubbas vid t ex behandling med antibiotika, som förutom hjälper mot de skadliga bakterierna tyvärr även påverkar de goda bakterierna som ingår i vårt viktiga mikrobiom.

Därför bör man använda antibiotika enbart där det verkligen behövs och för att rädda liv. Detta för att bevara kroppens egna mikrobiom och hälsa, men även pga. den växande resistensutvecklingen som är ett globalt hot mot vår hälsa.

Vad är då det vaginala mikrobiomet?

Det vaginala mikrobiomet är ett eget ”rum” av det mänskliga mikrobiomet. Det unika med det vaginala mikrobiomet är att där härskar relativt få sorters ”goda bakterier” som tillsammans bibehåller balansen och ger förutsättningar för det vi kallar ”vaginans naturliga försvar”. Detta mikrobiom börjar utvecklas direkt hos en nyfödd flicka, redan inom ett dygn, och redan innan hon fått sin första menstruation liknar det den vuxna kvinnans bakteriesammansättning.

De vanligaste bakterierna tillhör familjen laktobaciller, laktobaciller som i sin tur bland annat kontrolleras av kvinnans östrogennivåer. Det vaginala mikrobiomets sammansättning kan även påverkas av genetiska faktorer och ser lite olika ut hos kvinnor i olika delar av världen. Laktobacillerna är en så kallad fermenterande bakterie. Den producerar mjölksyra vilket sänker pH och bidrar till att skapa en sur miljö i slidan. Ett normalt vaginalt pH ligger ungefär på 3.8–4.2.

Laktobaciller producerar förutom mjölksyra även en liten mängd väteperoxid (H2O2) som också utgör en viktig del av det naturliga försvaret mot infektioner. Väteperoxid har en direkt hämmande effekt på de skadliga bakterierna. Det är när balansen mellan de goda bakterierna i vaginan och andra skadliga bakterier rubbas som en så kallad dysbios (obalans) uppstår, och som sedan kan leda till en infektion som t ex bakteriell vaginos. Dessa infektioner minskar också kroppens försvar mot andra infektioner t ex HIV, gonorre och klamydia.

Vad är det som påverkar vaginans mikrobiom och hur förändras det under kvinnans menscykel och livstid?

Det vaginala mikrobiomet kan påverkas av yttre och inre faktorer. Exempel på yttre faktorer är överdriven intimhygien eller oskyddat vaginalt sex. Även preventivmedel som spiral i livmodern eller hormonella preventivmedel, kan påverka bakteriebalansen, liksom andra hormonella behandlingar. Denna obalans kan leda till infektion som bakteriell vaginos om balansen rubbas över en viss gräns.

Bland de viktigaste inre faktorerna som påverkar det vaginala mikrobiomet är kroppens hormoner. Som tidigare nämnt tillhör de vanligaste goda bakterierna i vaginan familjen laktobaciller och dessa kontrolleras bland annat av kvinnans östrogennivåer. Östrogennivåerna varierar under menstruationscykeln och detta har en påverkan på dominansen av laktobaciller som minskar under de första cykeldagarna. Samtidigt kan man konstatera att pH i slidan ökar under denna period.

Under en graviditet ökar östrogen-nivåerna vilket direkt påverkar epitelceller och miljön i vaginan. Tillväxten av laktobacillerna ökar vilket stärker och stabiliserar det naturliga försvaret i vaginan ytterligare.

Vid menopaus minskar dock östrogennivåerna och detta påverkar den vaginala miljön och kan leda till känsligare och tunnare slemhinnor samt en minskad mängd laktobaciller.

Behövs mer forskning inom området?

Det vaginala mikrobiomet förändras alltså under kvinnans levnadstid, alltifrån födsel, menstruation samt menopaus. Mycket mer forskning behövs inom detta spännande område och hur vi kan stimulera det vaginala försvaret, det vaginala mikrobiomet, på bästa sätt.

Dessutom påverkas många kvinnor under menstruation när pH i slidan blir högre, vilket i sin tur kan leda till en övergående, eller i vissa fall kvarstående obalans, i vaginan och infektioner som bakteriell vaginos.

Scroll to Top